Igår hände något märkligt. Jag fick jätteont i nedre delen av magen och det släppte inte. Kramp bokstavligen talat. Jag som är laktoskänslig brukar reagera med kramp i magen. Ofta. Jag är van vid buksmärta. Men detta höll i sig mycket längre än vad jag hade trott.
Hur jag än låg eller satt så kom jag inte till någon bra position. Kl 00 gav jag upp och ringde akuten för att få komma dit och få smärtlindring. De tog en massa prover, testade om jag var gravid, hade uvi eller några förhöjda blodvärden.
Ingenting.
Allt var bra, de kunde inte luska ut vad som var felet. Skickade hem mej med en påse tabletter och råd om att komma tillbaka på förmiddagen igen för att återigen ta lite prover och jämnföra om något hade ändrats.
Sagt och gjort, jag åkte dit, smärtan hade avtagit markant, men jag kände fortfarande att det var ömt nere i magen. Proverna visade återigen normalt.
Det enda läkaren kunde tänka sig var att det var en kraftig laktoskänning, men hon ville utesluta en annan sak först - att det skulle vara något gynekologiskt. Jag fick en remiss och åkte dit nyligen.
Det är ju sjukt egentligen. Rakt igenom dunderpinsamt. Gynläkaren hade svaret.
Ägglossning.
Jag har inatt varit på akuten i 3 timmar för att reda ut vad min buksmärta var för något och så har jag ÄGGLOSSNING! Ha ha..
Men va fan, jag har ju aldrig haft det och vet inte hur jäffla ont det kan göra. Galet att man som snart 27-åring känner av sin ägglossning för första gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar