Vecka 9

 

Vecka nio. Eller som vården räknar: vecka 8 fulla veckor. 20 % done.

 

Tröttheten Allan

Dagarna tickar på. I helgen var vi tvungna att berätta för min mans familj eftersom vi alla spenderade hela helgen tillsammans på en liten yta i fjällstugan. "Vill du ha vin?" var en fråga som jag svarade nej på säkert 8-10 ggr. Tillslut kläckte någon det och de andra fick det berättat för sig. Det kändes bäst att få kunna förklara varför man har legat och sovit i några timmar under dagen och mått illa.

Denna trötthet känner man ju igen. Det är en trötthet som inte går att sova sig från. Å den kommer pang på! Allra helst efter jobbet. Ställa sig och laga mat känns sådär just då. Det fick bli toast idag till middag. Smack på med smör, skinka, ost och oregano och så ner i toastmaskinen - färdigt, ungar ät!
Sån middag är klockren dessa dagar.. fy så sliten man blir..

Norge

Befinner oss i Norge på fjällweekend. Mår fruktansvärt illa större delen av tiden så vill mest gömma mig under en filt och ligga helt stilla. Lite svårt när vi är 13 personer i en stuga och aktiviteter är planerade hela dagarna..

 

Illamående

Bokade tider:

• Inskrivningssamtal 14 mars
• KUB 28 mars

Lite fler milstolpar att se fram emot och räkna ner inför. Illamåendet går i vågor, värst är på morgonen och på kvällen men finns för det mesta under hela dygnet. Köpte SEA-band igår och även Postafentabletter, minns att det hjälpte bra under förra graviditeten. Eftersom vi skall åka på skidsemester till Norge under helgen vill jag känna mig garderad att ha sakerna förberedda.

Än så länge ingen kräkning.

Vecka 8

 

Lite lite framflyttad vid dagens VUL, så helt ute och cyklade vad jag då inte. Vecka 8. 4 veckor kvar till 12-veckorsgränsen. Vi gör redan planer för att överraska ungarna med en ultraljudsbild i påskägget, det kommer vara lägligt just då. Dem som har frågat och längtat hur länge som helst om de inte kan få ett lillasyskon. Vi har i stora drag förklarat för dem under resans gång hur svårt det är att få till bara sådär. De har längtat jättemycket alla tre så de kommer bli så glada när vi berättar om bebisen i magen!

 

VUL

En liten prick på 9,6 millimeter! Ett tickande hjärta. 7+0 idag, vecka 8! BF 9 oktober.

Jag finner inga ord. Det är bara LYCKA!

 

Dagen före VUL

Jag är sjukt nervös inför morgondagen! Tusen tankar far omkring i huvudet. Jag hoppas innerligt att det finns en liten filur där inne i min mage.

Idag har illamåendet kommit lite då och då. I helgen satt det i mest hela tiden. Jag är svullen om magen och brösten ömmar. Men nervositeten är extrem just nu!

Hotellnatt med familjen

Igår checkade vi in på WOX hotell i Jönköping. Det var mannens 40-årspresent som jag hade ordnat ifrån barnen, hotellövernattning, stadsshopping och så Pinchos. Jättelyckat! Vakande inatt vid 00:30 och kunde inte somna om. Löste lite korsord och pillade med telefonen Sista gången jag kikade på klockan var den 03:00. Mådde riktigt illa inatt och likaså nu på morgonen. PANG, sa det. Tur jag hade laddat upp med kex å mjukost i väskan som jag nu knaprat i mig. Snart hotellfrukost! Bästa!

Jag har lite oro i kroppen inför VUL på tisdag. Tänk om det inte finns ett levande embryo inuti mig. Men samtidigt försöker jag övertala mig själv att jag inte borde få mer symtom ifall det värsta skulle ske/ha skett.
Illamåendet har ju kommet de senaste dagarna.

Tröttheten som kommer pang på!

Denna arbetsvecka har varit otroligt stressande i och med att många har varit lediga under sportlov + mycket vabbande i personalgruppen. Vi är bara 7 stycken så det blir väldigt lätt sårbart om en eller två är borta. Jag har haft fullt upp från det att jag har börjat till dess att jag har gått hem.
När jag nu tagit fredag slog tröttheten undan benen på mig och jag slumrade i soffan en stund. Jag har alltid varit kvällstrött. Det bästa jag vet är att duscha vid 20:00 och krypa ner i sängen. Helst ska den också vara nybäddad! Åh bästa!
Det är alltså inte graviditetströttheten vi talar om utan min normala kvällsrytm. Jag lägger mig före de stora barnen och löser korsord eller läser en bok. Underbart!

Men graviditetströttheten är något annat. Det är verkligen så där PANG BOM! Orkar inte hålla ögonen öppna 1 sekund till. Det gör typ ont i hela kroppen och det enda jag vill är att somna i soffan. Kvitta om klockan är 19 eller 15.

En tidig bild för att se starten

 

Vecka 7

Som sagt, spörs om detta stämmer.. men om 5 dagar får vi svaret..

Nästa tid hos psykologen ang PMS

Sitter nu i väntrummet hos min psykolog. Slutade med mina dagliga Citalopram i måndags ( gynekologen uppmanade mig vid behandlingsstart att sluta vid en ev graviditet )
Är lite småskakig i benen idag å lite yrsel vilket beror på det abrupta avslutet. Men men.

Annars då? Rejält svullen om magen, ser lätt ut som jag är gravid i 3:e månaden. Molvärk. Trött. Å lite blodblandade flytningar. Antingen betyder det något dåligt eller så är det "normalt"

Vecka 6

 

Efter att ha klurat å gissat å försökt beräkna å tillslut snöat in mig på mina försök så mycket att jag inte vet hur jag har tänkt.. så kaaanske jag kan vara typ såhär långt gången. Clearblue visade 3+. Jag testade negativt den 25 januari. Ja hur som helst så får vi svaret nästa tisdag.
Jag hoppas innerligt att vi får se ett litet pickande hjärta så. Jag slängs hela tiden mellan glädje/oförståelse/rädsla kring detta. Så märklig känslosamling i huvudet..
 

VUL bokat

Imorse ringde jag till Kvinnokliniken och berättade om graviditeten och önskan om ett tidigt VUL. Låste in mig på ett behandlingsrum på jobbet för att få prata ostört och diskret.
Nästa tisdag fick jag en bokad tid. Jag glömde fråga.. men jag vill minnas att jag har läst att alla embryon växer i stort sett lika fort de första veckorna och att man då kan se exakt hur långt gången man är. Jag har som sagt inte en susning om när jag hade ägglossning. Gissar väl på att jag är i 6:e veckan. Det är under den här veckan som hjärtat börjar att slå så hoppas att vi får se det nästa tisdag.

Overkligt!

Hur långt gången?

Det känns helt overkligt detta! Både jag och mannen har gått omkring hela dagen och sett fullifaan ut båda två. Lite plirriga. Småfåniga. Med tanke på mina oregelbundna cykler har jag ingen koll på hur långt gången jag är eller när ägglossningen faktiskt ägde rum. Enligt sista mens, 18 december, är jag i vecka 8. Det känns dock helknasigt. Får kontakta min gyn imorgon och be om ett tidigt VUL.

 

Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag är i chock! Min man är i chock! Tanken var att gå upp, ta ett grav.test för att påbörja med Provera. Jag tog det undre testet och det vänstra strecket kom på 1 sekund. Jag hann tänka att det var fel på testet och fick dubbelkolla i vilken ruta som kontrollstrecket skulle dyka upp i. Kikade tillbaka och då var det 2 streck!

Öppnade badrumsdörren och ropade lite försiktigt på min man. Tillsammans tog vi även ett med veckoindikator, GRAVID 3 +
Herregud! Det är SANT! Hur? När? Som två frågetecken stod vi och gapade och glodde på testen. Ja, jo men det står ju faktiskt att jag är gravid. Vi kramade om varandra och bara skrattade. Så sjukt. Hur kunde det gå till utan hormonbehanding!?
Använde ju bara Agnus Castus denna ostimulerade cykel. Lille lille prick! Du är så otroligt välkommen!

 

CD55

Brösten fortsätter att ömma, rejält idag dessutom. En smygande mensvärk börjar ge sig till känna och jag känner mig svullen. Hoppas att mensen startar snart! Annars vete sjutton vad som händer i  min kropp!

Stockholm

Spenderar två dagar i Stockholm med en kollega. Fullspäckat schema med föreläsningar som avlöser varandra. Aldrig har iskallt vatten varit så gott dagen efter som idag.. :)

CD52

Fick en fin bukett med blommor igår från mannen som uppmuntran i denna väntan. Han vet hur han skall få frugan på gott humör.
CD52 idag, klockan är nu 02:00 och jag har legat vaken i en timma nu. Hjärnan går på helvarv eller som man säger: "Hjulet snurrar men hamstern är dö"
Jag vill inte behöva ta psykostördtabletterna ( Provera ) för att framkalla en menstruation, mår ju så otroligt dåligt utav dem.
Men samtidigt.. denna väntan.. mensen kan komma imorrn men också om 40 dagar. En person utan PCOS hinner ju få så många fler chanser under ett år jämfört med oss som har långa cykler.. tiden springer iväg rätt snabbt. Plus att ska man då också pausa varannan menscykel så tar det rätt mycket tid mellan varje behandlingsförsök..

Brösten har ömmat i 1-2 veckor nu och därför har jag gått och trott att mensen är på ingång närsom. Likaså har jag haft PMS vilket är vanligt för mig inför mens.

Men icke då.

Vi har under dessa 8 år tillsammans varit utan skydd till 95 % av tiden och aldrig lyckats bli gravid på egen hand så chansen att jag skulle vara gravid nu och att det är därför mensen är utebliven är lika med noll.
Men varför bråkar kroppen med mig?

Extrarum eller barnrum

Häromdagen när mannen frågade om vi skulle renovera om kontoret till barnrum svarade jag ilsket att jag vil minsann inte gå och se ett fint rum om vi inte lyckas.

Imorse skulle jag bara rensa ut/flytta ur sakerna till ett annat tänkt kontorsrum och rummet ser nu ut såhär...

Känner jag oss rätt kommer det där rummet få både nya väggar och lister närmsta veckorna.. Blir det ingen bebis som bor där så får det bli ett fint extrarum.

När man hämnas på denna skitkropp!

Tog mig ett rejält rackarbajsarpass på gymmet idag. Det var inte igår jag var där. Denna satans PMS jävlas fortfarande med mig! Tvingade mig till gymmet för att ge fan tillbaka till den. Jävla skitkropp!

Denna väntan..

Mina första sandaler

 

CD46 idag. Ingen kul väntan. Testade att ta munkpeppar CD1-CD18. Men den har uppenbarligen inte påverkats något. Arbetsveckan har tickat på, varje dag har jag tänkt/hoppats "idag kanske".

Nu har jag gett upp. Kom när fan du vill då. Min kropp brukar ändå göra tvärtom i vilket fall.

 

Tabletterna ligger redo i skåpet. Ovitrelle finns på receptet. Bara en liten mens som saknas alltså. Som alltid.. denna väntan..