CD52

Fick en fin bukett med blommor igår från mannen som uppmuntran i denna väntan. Han vet hur han skall få frugan på gott humör.
CD52 idag, klockan är nu 02:00 och jag har legat vaken i en timma nu. Hjärnan går på helvarv eller som man säger: "Hjulet snurrar men hamstern är dö"
Jag vill inte behöva ta psykostördtabletterna ( Provera ) för att framkalla en menstruation, mår ju så otroligt dåligt utav dem.
Men samtidigt.. denna väntan.. mensen kan komma imorrn men också om 40 dagar. En person utan PCOS hinner ju få så många fler chanser under ett år jämfört med oss som har långa cykler.. tiden springer iväg rätt snabbt. Plus att ska man då också pausa varannan menscykel så tar det rätt mycket tid mellan varje behandlingsförsök..

Brösten har ömmat i 1-2 veckor nu och därför har jag gått och trott att mensen är på ingång närsom. Likaså har jag haft PMS vilket är vanligt för mig inför mens.

Men icke då.

Vi har under dessa 8 år tillsammans varit utan skydd till 95 % av tiden och aldrig lyckats bli gravid på egen hand så chansen att jag skulle vara gravid nu och att det är därför mensen är utebliven är lika med noll.
Men varför bråkar kroppen med mig?