måndag 30 juli 2018

Vecka 31

Vecka 31. 30+0. Bebisen är nu ca 37 cm lång och väger ca 1,6-1,7 kg. Två veckor kvar av semestern sedan är det max 6 arbetsveckor kvar innan mammaledigheten börjar. Ser verkligen fram emot att gå hem och njuta för fullt av vad denna höst har att ge oss.

Magen växer som den ska. Liten knuffar och bökar olika tider på dygnet men har alltid en bökperiod runt 20-22-tiden. Då vill han verkligen inte ligga stilla. Det är riktiga karatesparkar neråt, han ligger med fötterna ner. Även mycket knöl och böl upptill mot tuttarna, vet inte hur han gör sin gymnastik där inne. Jag känner då och då av små små pickningar, d.v.s hicka. Så häftigt.

Sammandragningarna består, de kommer och går under dagarna. Vid rörelse men även om jag ligger still och tar det lugnt. Allt från obehagliga till lite onda. Yrseln har lugnat ner sig, jag har inte fått så många yrselattacker/illamåendeattacker nu det sista. Väldigt skönt att slippa det.

Bäljar i mig vatten nu när det är så förbenat varmt! Det går inte att vara någonstans. Jo möjligtvis framför öppen frysdörr! Jag älskar sommaren men i år har det inneburit många kämpiga dagar. Jag tackar dock högt för att inte vara svullen/vattenfylld överhuvudtaget!!

Kämpat på med Neferix nu i två veckor. Första veckan tog jag dem varje kväll vilket en dag fick min mage att balla ut fullständigt. Jag hade iskallt räknat med att bli tokförstoppad men det slog helt åt andra hållet, fick tokdiarré! Allt vatten som jag hade kamelat i mig hade förmodligen också med en bricka i spelet men fy så dåligt jag mådde. Har därför sista veckan bara tagit dem varannan kväll och det håller sig "okej" men inte mer.
Magen får fnatt vissa dagar. Avskyr järntabletter och har alltid gjort det, varit blodgivare i många herrans år, totalt säkert 12-13 år med olika uppehåll pga tatueringar, barn m.m. Dock avskriven sedan ett tag tillbaka eftersom jag har legat för lågt i hb och ferritin under lång tid. Inte så konstigt med tanke på de megamenstruationerna jag hade på grund av PCOS.

75 % av graviditeten alltså. Kan inte säga/känna att det är slutspurten kvar nu bara. Det är långa och många veckor kvar. Jag har min räddare Maggan i sängen plus någon extra kudde. Riktigt skönt att sova på trots att vissa nätter är knöliga och jag ligger vaken i flera timmar och bara vrider och försöker hitta en skön position.
Oftast är det kissepaus runt 02-03 men vissa nätter kan jag sova ända till 05. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar