God kväll. Äntligen har jag förstått att det bara är torsdag idag å inte fredag. Bra när dagen nästan nått sitt slut. Åh vad jag längtar till lördag kl 12 nu! Äntligen kommer resterande ur familjen Hansen hem! Det är rätt nyttigt att vara ifrån varandra, helt klart, men två veckor.. nja.. en hade varit lagom :)
Dagarna rullar på i räserfart. Barnet hasar sig framåt mer och mer, så fort jag lägger ner honom så har han förflyttat sig. Jag kallade på honom som en lite hund och lockade med mitt Iphoneskal så han hasade sig runt soffbordet. Som han stånkade och stönade men runt kom han. Så himla fräsigt att se hans lycka i ögonen när han faktiskt kan ta sig dit han vill. Innan har han legat och sprattlat med armar och ben och varit irriterad.
Idag har jag och Truls hängt med Malin och Mion. En sån där göra stan-runda, klämma och känna på nya bodys på Kappahl ( okej, köpa en också - kunde inte motstå en med ugglor på..) ätit glass och promenerat bort de kalorierna.. hö hö och lite så. Hennes grabb kommer ifatt mer och mer, det skiljer 2,5 månad men nu när han är mer allert och skiner upp och skrattar lika gott som den andre gladskiten när de ser varann så blir man ju helt varm i hjärtat. Småkottarna. Tänk vad skoj de kan ha framöver.
Lillkillen struntade i sin eftermiddagslur idag så han knoppade runt 19-tiden. Tack för mej och godnatt sa han. Jag fastnade framför denna dumburk och har knopat ner en månadsrapport inför morgondagen. Kan inte förstå att det är ett halvår sedan vi knatade in på förlossningen, ganska exakt nu faktiskt! Jag minns att jag tyckte det var lite pinsamt, där kom jag helt opåverkad, eller ja, jag hade faktiskt ont var 20-30 minut.. Viktigt att poängtera känner jag..
Men så galet att det redan har gått 6 månader sedan ramlade ur mej. Ett halvår! Ska nästkommande halvår gå lika snabbt så vill jag ha en paus-knapp! Tiden nu är ju himla kul, det händer banne mej något varje vecka/dag och jag ser bara fram emot att få lära känna denna lilla filur ännu mer och se vilken person han blir men inte så fooort.
Han ligger här bredvid mej och snusar så gott. Det är så jag vill ta opp honom och bara hålla honom när han sover, lägga honom på mitt bröst och hoppas att han inte vaknar. Som jag saknar det. Han sov ofta så på mej dagtid. Nu har han ju hela myrstacken i brallan och jag kan räkna på ena handen så många tillfällen det har skett senaste månaden.
I kylen står två liter jordgubbar.
Vad som återstår om en stund är oklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar