måndag 20 augusti 2018

Vecka 34

Vecka 34. 33+0. Bebisen mäter ca 42 cm och väger ca 2,1-2,3 kg. 48 dagar till BF.

Sammandragningarna är hemska, de kommer när som hela tiden. När jag går/står/sitter/ligger/vilar/kissar/vänder mig i sängen.. Vissa är okej, vissa gör ont. Så pass ont att jag måste stanna upp och andas. Koncentrera mig på dem och liksom "släppa det jag gör". Det trycker på neråt och är obehagligt. Efter jobbpassen har jag riktigt ont i fogar/bäcken och rygg. Jag haltar och vaggar.

Läkarbesöket idag gick jättebra. När jag hade berättat om min situation frågade han: "Hur mycket vill du jobba/vara sjukskriven?" Jag sa att jag gärna vill jobba lite så att 50% vore bra. Blev därmed sjukskriven 50% i 3 veckor. Han sa att längre än så/närmare BF får han inte sjukskriva (om det inte är allvarliga medicinska skäl) så då får jag i såfall ta ut föräldradagar den sista tiden. Jag trodde att det var 2 veckor inför BF men det var tydligt 4 veckor enligt honom. Jag har semesterdagar så det löser sig nog. Han gjorde även ett ultraljud på livmodertappen och den var opåverkad och mätte 3,5 cm vilket är jättebra. Huvudet hade sjunkit ganska mycket så han förstod att det trycker på neråt. Bra besök och bra bemötande!

Med andra ord.. 3 veckors halvtidsjobb och sedan 4 veckor med föräldradagar/semester. Det känns jätteskönt!! En del av mig känner samvete mot jobbet, att jag har ansvar för upplärning av min vikarie men just nu känner jag bara skit samma! Det är INTE mitt ansvar! Jag måste sluta känna dåligt samvete gentemot jobbet och sluta vara "duktiga flickan". Jag har annat att lägga fokus och energi på nu. Mitt mående. Bebisen i magen. Min familj.
Jobbet kommer långt ner på den listan från och med nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar