Dina ljud, DA DA DA, dina gälla glädje- och "prata med mej"-skrik får mej att smälta! Du vet så väl att ge ifrån sig ljud medför uppmärksamhet, folk vi möter i affärer eller annat smälter när de får se ditt ansikte, ditt fina leende och dina höga ljud!
När du blir glad/ivrig slår du ihop armarna framför dej som i en kram, du spänner hela kroppen och ler och skrattar högt!
När du blir ledsen eller arg över något slänger du kroppen bakåt i matstolen och visar tydligt ditt misstycke.
Dina små fötter. De är så oanvända, så oförstörda. Så nya, lena och mjuka.
Dina lår, moffiga och stabila att spjärna emot och stå med!
Dina ögon, underbart blå som blir smala när du ler.
Leendet som också blir smalt och går från öra till öra. Världens finaste smile!
Älskade bebis, pojke, son - jag blir alldeles gråtig när jag tittar på dej ibland!!
Det är så mycket som du gör/kan/ser ut som jag är rädd för att glömma bort. Jag vill minnas allt från den här ljuvliga bebistiden! Jag vill stanna klockan och ha dej liten dubbelt så lång tid!
Du är det finaste jag vet!
Du är mitt allt!
Jag ska göra allt jag kan för dej Truls!
Älskar dej!
Kram Mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar