måndag 30 april 2012

Synd bara att det är VÄLDIGT falskt


 Mitt allra första positiva graviditetstest! 

Värt att dokumenteras ;)

En less måndag

Dippen fortsätter. Jag har för det första ont i magen, mest på den vänstra sidan.
F o r t f a r a n d e! Tycker att det borde gett med sig snart. Det är ju ändå 4 dagar sedan jag tog sprutan och ägglossningen borde ha skett för flera dagar sedan. Varför gör det då ont? Direkt skenar mina tankar iväg och jag får för mej att jag inte alls har ägglossat och att mina äggblåsor bara växer och växer och växer. Skulle inte förvåna mej ett skvatt ifall jag vore överstimulerad! Svullen är jag och ont gör det. Fan.

Jag drar mej undan, pratar inte med min sambo och är bara till synes tjurig. Egentligen är jag ledsen och vill prata men jag vill inte att han ska tycka att jag är jobbig. Det har han förvisso aldrig sagt att jag är, men jag känner bara hur less jag blir på mej själv...

Ska det inte ens ha blivit en ägglossning nu när allt såg så fint ut? Åh så less jag blir. Vad gör vi åt det? Jo jag sätter mej i bilen och åker till ett shoppingcenter ett par mil härifrån och handlar ett par påsar. Bara att gå på Ikea kommer göra susen!

Hej!

lördag 28 april 2012

Trött på mej själv

En liten dipp ikväll. För mycket googlande tror jag. Jag är ganska lättpåverkad när det kommer till fakta och andras erfarenheter. Det dåliga fastnar lättare än det bra.

Jag har känt av magen ganska konstant dessa dagar men idag tycker jag att det har minskat en del. Jag har läst att folk har känt sin ägglossning ännu mer efter att ha tagit en spruta, men jag kan inte påstå att jag har fått några rejäla hugg eller kramper som skulle kunna motsvara själva ägglossningen. Det har molat och värkt i det stora hela. Naturligtvis så oroar jag mej nu för det. Har det inte fungerat? Kan det vara så att jag ändå inte får ägglossning trots sprutan?

Jag blir så trött. Trött på att vara annorlunda. Trött på att vara beroende av sjukhuset och hormonbehandlingar. Trött på att vara jag just nu!

fredag 27 april 2012

Välbefinnande

Inget nytt här. Det molar, gör ont och sticker till i vänster äggstock. Jag blir inte orolig över det utan tänker vad gott det händer saker i min kropp. Lugnet består verkligen! Det ligger ett gott välbefinnande här hemma och vi myser, kramas, ler, skrattar och älskar ♥ 

 F sa igår att det blir en liten vinterbebis om det tar sig. Underbart att höra hur hans tankar går kring det här..

torsdag 26 april 2012

En GLADER!

Strecket som jag såg imorse bleknade efter ett tag och tillslut kändes det som att det inte var så starkt längre. Jag vet att man har vissa minuter att följa men det kändes ändå lite klurigt. Jag googlade och kikade runt lite och bestämde mej för att spara på kisset i blåsan i fyra timmar och for till apoteket för att köpa ett "riktigt" ägglossningstest - ett Clearblue. De andra jag har är från Testlagret. Inget ont om dem men här kände jag att jag måste ha ett test som visar glad gubbe för jag kan inte redigt läsa av dessa streck och så.

 Först tog jag ytterligare ett test från Testlagret och det blev starkt fort. När jag sedan doppade CB-testet var det långa nervösa minutrar när testet bara stod och blinkade. Men sen - titta! En liten glader! Härligt!! :)


 

Nu har jag precis satt Ovitrelle-sprutan i magen! Kändes inte överhuvudtaget. 

Detta betyder inte alls att vi kommer lyckas, men så här långt har vi aldrig nått tidigare! Nu har vi förmodligen en ärlig chans på oss! Å jag känner sådan LYCKA! <3

Ägglossning!?


Titta hörrni! Jag bara skrek i badrummet innan och ropade på F så han skulle kontrollera. Jojomensan det var ett starkare streck. Jag har ALDRIG fått mer utslag än de övriga svaaaaga strecken! Häftigt som tusan! 

Men är det inte liiiite svagare än kontrollstrecket? Ska jag vänta tills ikväll så att det blir starkare innan jag tar Ovitrellesprutan eller riskerar jag då att missa det så att det blir svagare igen? 

Är det inte rätt tajm att ta sprutan nu? Enligt läkaren skulle jag ta den när jag fått utslag, spelade ingen roll om det var på morgonen eller på kvällen. 

Hur gör ni andra som tar ägglossningsspruta?

onsdag 25 april 2012

Vi laddar och förbereder för ägget

Jag tycker att Pergotimebiverkningarna borde ha lagt sig vid det här laget. Tog sista i torsdags, en vecka sedan. Värmevallningarna har förvisso försvunnit men huvudvärken består, yrseln och att jag har rejäla sömnproblem. Jag har nu för fjärde eller femte natten legat klarvaken i flera timmar, inatt vaknade jag första gången vid 00 men kunde som tur var somna om efter ett tag. Sen vaknade jag igen vid 01. Vid 02 gav jag upp och ville inte riskera att förstöra F´s sömn så jag gick ner och la mej i soffan och kikade på tv. Inte förrän 04 började ögonen att klippa så då kröp jag ner hos F igen. Om jag hade velat skjuta mejsjälv vid 06 då hans alarm tjöt?!

Vänster sida gör ont. Det började mola lite i förrgår, igår blev det värre speciellt igårnatt och det sitter fortfarande i. De växer förmodligen! :) Imorse visade stickan precis som den alltid gör, ett väldigt svagt streck. Jag har aldrig fått ett starkt streck så jag tvivlar ju på att det ska komma innan fredag. Men oj vad jag längtar till fredag morgon! Jag vill ta den där sprutan NU helst men det är bäst att följa läkarens order.. Otålig.nu :)

Vi älskade iallafall igår eftersom det hade kunnat bli ett streck imorse. Vi laddar för fullt för att det ska bli ägglossning på lördag ( ett dygn efter sprutan. )

tisdag 24 april 2012

Vid gott mod!

Lugnet ligger kvar och det är så rofyllt. Är idag på cd14 och jag känner av vänster äggstock. Det gör inte ont men väldigt obehagligt. Inatt gjorde det ont att ligga på vänster sida, antar att det knölar ihop äggstocken.
Men jag mår så bra och känner gott hopp utan att vara naiv. Om det inte skulle ta sig denna gången så vet jag att jag reagerar bra på denna behandlingskuren! Jag får ju finfina ägg! Det ger stort hopp i det annars så virriga tillståndet!
Jag hoppas såklart att jag ska få stegring på stickorna själv, men hur eller hur så får jag sticka mej i magen på fredag morgon! Yeah! 

måndag 23 april 2012

Det blir en pökarhelg

Jag har sedan igår känt av aktivitet i den vänstra delen av magen. Vänster äggstock. Säg inte att det är för mycket aktivitet! Jag vill så gärna få ett bra besked...

Å det fick jag! Wohoo vad glad man kan bli av ägg :)

Läkaren började med att titta på slemhinnan som hon mätte till 9 mm och som var treskicktad. Bra där - redo för graviditet!

Sedan hittade hon ägg. Nu har jag glömt bort i vilken av äggstockarna jag har två och i vilken jag har ett, men tre ägg har jag iallafall fortfarande. I torsdags var det 1 st på 9 mm och 2 st på 7 mm. Idag på cd13 mätte de 17 mm, 13 mm och 12 mm. Hon mätte och mätte och var noga med att inga fler uppenbarade sig. Som vanligt är min vänstra äggstock lite i skymundan så man behöver trycka på magen för att få en bra bild på VUL-skärmen. Jag assisterade som vanligt läkaren med just tryckandet. Det är i den vänstra äggstocken som jag har det största ägget och det förklarar min känsla som jag har där. Fel att säga att det molar, det gör inte det minsta ont, men det känns bara. Skön känsla när man vet att ägget växer..

Hon gick dock ut för att diskutera med min ord.läkare hurvida det var okej att ta Ovitrellesprutan eller inte med tanke på de tre äggen. Länge var hon ute och jag satt nervöst kvar inne i rummet och trodde det värsta. - Jaha, nu är jag överstimulerad igen. Ett nytt misslyckat försök.
Men läkarna hade kommit överrens om att de två mindre äggen inte kommer hinna ifatt innan det största har släppt. Och skulle ett av dem göra det så maxar vi chanserna med två ägg. Så hon gav mej kör-tecknet! :) Fan vad glad jag är!! Vi pratade lite om ägglossningsstickorna och jag frågade om det var så att man MÅSTE få stegring på dem. Hon sa att man kan ta sprutan ändå men att det är bra att se hurvida äggen ligger i fas och är mogna. Jag fick veta att jag ska testa med stickor och blir det stegring så tar jag sprutan men har det inte blivit stegring innan fredagmorgon så ska jag ta sprutan då!

Härligt! Så bra! Det var ju såhär jag ville prova! Jag tror på denna omgång! Jag ringde F på jobbet och berättade de goda nyheterna och han blev jätteglad han också! - Jaa, det blir en pökarhelg! :)

söndag 22 april 2012

Oro inför morgondagens VUL

Dag 12 idag.
I eftermiddags började den. Oron. Ångesten inför morgondagens läkarbesök. Jag har varit ganska lugn hittills och tyckt att det blir bra hur det än blir men nu känns de negativa känslorna mer. Nu minskar hoppet. Och jag blir så arg på mej själv för att jag går in i ett negativt försvar. Varför måste jag tänka det värsta när det faktiskt kan bli det bästa svaret. Men det har som sagt med mina försvarsmekanismer att göra. Jag vet ju det. Tänker jag negativt så blir jag positivt överraskad!
Fast det är rätt tungt för stunden. Innan det positiva liksom.

Jag ser 5 olika alternativ imorgon:

1. De tre äggblåsorna har tillbakabildats eller avstannat = misslyckat försök.
2. De tre äggblåsorna har vuxit som hundan = sexförbud = misslyckat försök.
3. Läkaren hittar en cysta vilket gör att försöket avbryts = misslyckat försök.
4. Två ägg har tagit ledning och vuxit enligt planen.
5. Ett ägg har tagit ledning och vuxit enligt planen.

Ja, en del positiva alternativ och en del negativa. Behöver jag skriva att jag är rädd, nervös och orolig. Jag vill så gärna ha ett godkänd behandlingsförsök. Jag tycker inte att det är för mycket begärt vid det här laget. Det vore så skönt att veta imorgon att det ser bra ut, att jag har en eller två äggblåsor som är i rätt storlek och att de förmodligen kommer lossa. Det vore så jävla skönt att få två starka streck på de där förbannade ägglossningsstickorna så jag kan sticka mej med sprutan i magen!

Måste man verkligen få ett positivt ägglossningstest innan man tar sprutan? Kan man inte bara räkna ut vilken dag som äggen är i bra storlek. De växer 1-2 mm per dag och eftersom det största var 9-10 mm i torsdags så borde det ligga på 16-17 mm imorgon och 20-21 på onsdag. B o r d e man inte kunna ta sprutan på onsdag då? Ägget bör vara moget.

Vad säger ni? Hur gör ni? Vad har ni fått för råd från eran läkare? 

lördag 21 april 2012

Vänta. Ett avskyvärt ord

Barnen kom igår och tvåmansfamiljen är nu en fyrmannafamilj för en vecka framöver. Det är inte mina barn men jag saknar dem när de inte är här. Jag har svårt att tänka mej in i hur det känns att inte få ha sina barn hos sig jämt. Att missa halva barnens uppväxt.

Jag försöker att inte tänka på måndagens läkarbesök. Jag önskar så innerligt att få ett bra svar. Det var ett bra svar i torsdags men i det läget vet man inte vilken väg äggblåsorna tar. Växer de alla tre eller avstannar de halvvägs. Kommer de vara för små så jag inte får ta min spruta?

Mycket som snurrar och lite att få svar på nu. Det är helt enkelt bara att inse att väntan är svaret.

torsdag 19 april 2012

Ultraljud på cd 9

Tidigare åt jag Pergo på cd 3-7 och fick komma på VUL på cd 10. Denna månad har jag ätit Pergo cd 5-9 och var på VUL idag på cd 9. Lite tajtare med andra ord men läkaren tyckte ändå att det såg fint ut. Hon hittade ett ägg på 9-10 mm och två på 7 mm. Hon trodde att det största var ledande och att de andra skulle sacka efter, men det är svårt att veta såhär tidigt i cykeln. Min slemhinna låg på 5 mm som hon tolkade som att den var under uppbyggnad. Hon var nöjd med aktiviteten. Skönt!

Jag fick en tid på måndag ( då cd 13 ) för att se hur det har utvecklat sig under helgen. Förhoppningsvis har det ledande ägget blivit stort och fint och de andra ( eller ett kan få hänga på ) har stannat av. För enligt henne så blir det avbrutet försök ifall alla tre skulle vilja lattja med i karusellen. Enligt RMC´s anvisningar så är det bara två äggblåsor som är godkänt vid stimulering av ägglossningsspruta.

Åh vad jag vill att detta ska bli bra. Att detta ska bli en bra omgång, att äggen ska växa på sig och att jag ska få chansen att testa sprutan. Jag tror på den.

Ny dag att räkna ner till nu då.

Att starta dagen



En temp, sista Pergotimedosen ( + vitamintabl ) och kiss på stickan. 

Så var den dagen igång..

onsdag 18 april 2012

Spänningen stiger

Om 12 timmar ligger jag med benen åt olika väderstreck och får reda på hur den här kycklingen har det med äggen.

Jag hoppas verkligen! Jag har mått/mår så otroligt bra denna kuren så det vore riktigt skönt om det visade bra på VUL imorgon!

tisdag 17 april 2012

Mammabandet

Tredje dagen med Pergotime och jag mår riktigt bra. Jag är glad, känner inte av oro eller liknande och magen känns bra. Det enda jag känner av är huvudvärk och att temperaturregleringen inte är riktigt hundra. Det är inte alls som det har varit tidigare, men jag fick några små värmevallningar igårkväll och jag vaknade inatt av att jag var kokhet. F sa det även igår när han kom och la sig i sängen. Han trodde stenhårt på att jag hade feber så jag fick överbevisa honom genom att stoppa tempen i munnen. Va blir du SÅ varm av hormontabletterna?!
Jag säger ju det..

Två dagar kvar av behandlingen. Två dagar kvar till VUL. På torsdag morgon vet jag ifall denna dosen är tillräcklig. Åh vad jag hoppas att det ska vara ett fint ägg! Okej, två kan det få finnas. Men inte mer! Jag vill inte få svar att jag är överstimulerad och att det ska avbrytas.

Nu vill vi känna att vi har hittat rätta dosen och att vi sedan kan köra på den ett par gånger i hopp om att det kan ta sig! Hittills så har det hela tiden knasat sig på något sätt. För lite, på tok för mycket, cystor som stör eller avbrutna försök. Nu hoppas vi jättemycket på att vi får raka positiva besked rakt igenom! Man kan ju önska i vilket fall :)

Vi pratade väldigt fint om våra barnförsök igår när vi låg tätt omslutna varann i soffan. Han låg i min famn och jag kliade honom i huvudet, något som han älskar innerligt högt. Han låg där och blev ompysslad av sin blivande fru och tyckte att livet var helt underbart. Vi kom in på bebisprat och dagdrömde oss bort med hur det kommer att bli i vår familj och så. Vi pratade om förlossningen och jag skojjade om att tänk vad skönt ni har det ni killar, ni slipper äta hormoner, slipper må dåligt pga det och slipper föda fram bebisen. Ni har det bra ni!
Till svar fick jag att ja men vänd på det. Tänk vad mycket härligt ni får! Ni får bära bebisen i nio månader, dem banden som blir mellan mamman och bebisen kommer vi pappor aldrig att uppnå. Ni har alltid en närmare koppling. Ni känner bebisen i magen, har den alltid med er, vi ser bara att den växer och får liksom stå lite utanför. Sedan när bebisen fötts läggs den på er mage. Det får inte vi. Du och bebisen kommer alltid ha ett starkare band. Som kille kommer man i andra hand. Hela den första tiden är det mamman som är viktigast för bebisen, det är ju hon som har brösten med sig.

Jag förstår hur han menar men samtidigt så är pappan lika mycket involverad och stöttar, tar hand om och finns där! Jag håller med honom i det att mamman får ett starkare band till bebisen. Jag kan bara se till mejsjälv och vad jag tror kommer hända.. om jag blir gravid så är jag helt övertygad om att jag binder ett band fortare än F. Det säger sig självt. Jag har ett levande foster i mej medans han står bredvid och ser när magen växer. Han känner hur den sparkar men jag känner inifrån. Den finns i min kropp. Den reagerar utifrån det sätt jag lever och vi lever båda två i samma kropp.
Sedan när den fötts och jag får upp den på mitt bröst så.. det går inte att försöka sätta sig in i den känslan när man inte har varit där. Jag kan bara ana vilken känslostorm det kommer bli! All denna väntan, all denna smärta, allt detta kämpande, all ångest om kvällarna, humörsvängningarna, hormontabletter, sprutor, ALLT till ett sånt värde! Tack vare det så finns det en liten kotte på mitt bröst.

Det är min allra högsta önskan! 
Jag hoppas att jag får uppleva det en dag. Då som först blir jag hel!

söndag 15 april 2012

Fjärde pergotimebehandlingen

startade imorse. Fyra dagar kvar. F tassade på tå framför mej tidigare med en ironi i blicken. Vi skrattade båda två men vi vet också båda två att mitt humör kanske kommer att svika. Att tårarna kanske kommer falla. Att ångesten kanske kommer vid läggdags.

Men jag lever på hoppet att jag kommer må bra. Jag vill må bra. Förra omgången mådde jag väldigt bra och jag intalar mej själv om att det kommer bli en likadan period. Varje gång jag öppnar kylskåpet ser jag Ovitrelleförpackningen i dörrens ena fack. Och varje gång ler jag. Där ligger den och väntar. På torsdag morgon har jag VUL inbokat. Spänd och nervös redan nu. Kanske är 1 ½ tablett för mycket? Kanske det räcker med enkeldos + sprutan. På dubbeldosen fick jag fyra äggblåsor. På enkeldosen (den med VUL) fick jag en perfekt äggblåsa.
Jag är lite rädd att läkaren ska hitta fler än två äggblåsor och att försöket avbryts. Det är inga frågor som jag kan få svar på nu så varför ska jag hålla på och älta olika utgångssätt. Försvarsmekanismer. Tänk negativt så blir du positivt överraskad istället för att vara naiv och sedan knäcka av dåligt svar.

Hoppas hoppas att denna dos ska vara lagom. Precis jättelagom!

lördag 14 april 2012

Räknar ner

Fick ett mms imorse från min kusin. En bild på en nyförlöst mamma med son på bröstet. Jättefina båda två.
Imorgonbitti slinker första dagsdosen Pergotime ner. Jag vill börja nu. NU.

fredag 13 april 2012

Temperaturmätning startad

Startade dagen med att ta tempen. Egentligen ska man börja redan på cd 1, men jaja, det är cd 3 iallafall. Jag kommer nog kunna följa kurvan rätt så bra ändå. Jag tänkte att det vore lite kul nu att se hur det ter sig denna månad. Tempen ska ju stiga efter ägglossning och ligga kvar där till BIM.
Läkaren sa till mej att jag får inte ta Ovitrellesprutan förrän jag har fått LH-stegring på stickorna ( och meddelat dem ) så det blir att köra igång med det sedan också. Det är ju så tråkigt och så deppigt med de där. Men jag tänkte lattja till hela processen med temperaturmätning.

Tjolahopp så roligt det blev!

torsdag 12 april 2012

Tack!

Tack för fina tankar och tummhållningar från er fina människor där ute! Denna värld av människor i samma båt som pushar och tänker på varandra gör att man mår bättre och att man kan kräkas ut onda ord vissa dagar utan att man blir dömd eller illa omtyckt.

Jag drömde inatt att jag fick plus på stickan! Vilken lycka jag upplevde. Inte alls som den känslan jag tror att jag kommer få den dagen önskningen slår in. Lyckan jag kände i drömmen var riktigt starkt! Jag kände hur sjukt glad och lycklig jag blev. VI blev! 

Fällde nästan en tår när jag vaknade imorse. Fan.

onsdag 11 april 2012

Mensen är här och sprutan ligger i kylen

Idag på Proveradag 8 började mensen. Så skönt att den inte segade efter nu när jag är så laddad inför kommande försök. Vårt fjärde.
En del säger att man ska äta klart Proverakuren och en del säger att man lika gärna kan slopa dem. Jag har gjort både och under kurernas gång. Jag tror jag hoppar dem denna gång. Skönt att liksom bli färdig på ett plan.
På söndag börjar Pergotimebehandlingen. Denna gång blir det start på cd 5 och det blir 1 ½ kur. Jag tror på detta. Jag tror på en mellanbehandling och jag tror på Ovitrellesprutan. Den hämtade jag ut idag så den ligger i kylskåpet och väntar. Jag frågade farmaceuten om den ska sprutas in kyld eller rumstempererad men hon kunde inte svara på det utan hänvisade till bipacksedeln. Har inte läst den men när jag tänker efter så måste den väl vara rumpstempererad? Inte kan man spruta in kyld vätska? Jag tänker på insulinsprutor eller innohep som ges på jobbet. Nä.. klart den ska vara normaltempad. Frågan är bara hur länge den ska vara framme?

Ni hör att jag vill ha er hjälp va ;)

Så var jag i valet och kvalet med det där telefonsamtalet. Ska jag ringa till min tidigare klinik eller till den nya? Jag kom fram till att jag har nu fått det jag velat ha länge och jag kör på denna kuren för att se hur kroppen reagerar. Skulle det bli positivt resultat så fortsätter jag på kliniken men reagerar jag inte på det heller och min läkare fortsätter att se ut som ett frågetecken så går jag över till den andra kliniken.

Nu laddar vi. Vi är taggade på försök nummer fyra.

tisdag 10 april 2012

....å sen nattamat

Jag och mannen pratade häromdagen om hur orättvist det är i livet. Ur många synpunkter fast nu är ju detta med barnlöshet centralt i vårt läge. Jag tycker det är så fruktansvärt orättvist landsting emellan. Våra tillstånd är klassade som sjukdomar, varför har man då olika rätt till behandlingar? Jag tänker på IVF-försök. Om alla i landet hade lika många chanser så skulle orättvisheten kunna minimeras på den punkten i allafall i barnlöshetsfrågorna. Det är illa att det ena paret ska få lov att göra tre gratis medans nästa bara får göra ett. Illa.

Jag sa till min man att jag tycker det är så skevt att man ska tvingas betala för att få en liten knodd hos sig. Bara för att vi ska lyckas med det måste vi betala flera hundra i månaden när vem som helst annars lyckas på en fingerknäppning.

F skrattade och vände på det:
Men du, tänk såhär: För det första så ska de betala inträdesavgift på 100:-, sen tillkommer 20:- för jackinlämning, det ska drickas drinkar för att sedan ta taxi hem för flera hundra kronor, å sen nattamat såklart! Det kostar en hel del för dem också i slutänden, älskling!

Vad vore jag utan dej? <3

söndag 8 april 2012

Proverakuren fortsätter

Lugnet fortsätter, femte Proveratabletten intagen och det känns bra. Jag brukar inte flippa ur i tankarna med dem men det är ändå skönt att känna pepp inför försöket.
Förr om åren har jag fått mens på dag 8, sedan när vi började med Pergotimebehandlingarna så kom den inte förrän efter avslutad dos. Men förra gången knusslade den och kom på dag 7.

Vad jag menar är att den får jättegärna komma tidigare denna omgång så jag kan börja räkna mensdagar istället för Proveradagar. Men bara för att den f å r komma tidigare så kommer den säkerligen inte komma förrän flera dagar efter tabl. 10. Skulle inte förvåna mej ett skvatt.

Mens hit och mens dit. Ena stunden vill man inte se den för att längta efter den i nästa.

Denna värld.

torsdag 5 april 2012

Lugnet

Jag hoppas att jag kan behålla detta lugn som jag har i kroppen. Det vore vackert om man kunde må lite gott under en behandling. Jag tänker inte bara på det fysiska med magont, huvudvärk och värmevallningar. Jag tänker på tårar, ångest och orofyllda kvällar.

Behåll lugnet. 

onsdag 4 april 2012

Vad göra nu?

Var på apoteket och det fanns ett recept på Ovitrelle. Nu får jag riktigt dåligt samvete för att jag har bytt klinik. Båda vill att jag ska höra av mej vid mens för att boka VUL-tid.

Vad gör jag nu?

Så var det igång igen

Första Proveratabletten intagen och startskottet för delmål 1 i den fjärde behandlingen gick. Nu kör vi!
Nu ska jag se till att tankarna är på rätt plats och att hoppet finns men inte är för stort! Kom igen nu M och F. Nu vill vi ha goda resultat, gott bemötande från kliniken och ett gott välbefinnande under tiden..

tisdag 3 april 2012

Pappersarbete


 Nu är det på gång. Jag har idag kopierat min blivande mans pass och papprena ska nu skickas till Skatteverket. Eller mina rättare sagt, min man får ordna med sina pappar via sitt hemland. Prästen skulle kontakta oss efter påsk för att gå igenom saker och ting. Det finns en del att planera..

På lördag är det exakt tre månader kvar till jag blir Fru. Fru H! Så otroligt fräsigt! Min man sa häromdagen att när han var iväg på jobbarresa förra veckan hade han vid läggdags legat och fantiserat om hur fint det kommer bli i sommar. Fantiserar om vårt bröllop! 

Älskade F. Vad jag är gla´ i dej!

måndag 2 april 2012

Byta klinik

Jag har ringt till en klinik som ligger ett par mil bort och förklarat min situation. Kvinnan som jag pratade med beklagade det hela och sa att vi var välkomna till dem istället. Hon tog alla uppgifter och bad om lov att få beställa kopior på alla mina och min mans journaler.

Det är en privat klinik men som har landstingskoppling så högkostnadskort och frikort gäller! Detta känns riktigt skönt!

Men varför får jag dåligt samvete för att jag nu "sviker" mitt sjukhus. Så trög jag är!

Besviken på kvinnokliniken

Jag är så besviken på Kvinnokliniken som vi går till. Jag tror ärligt talat att jag har mer kunskap och info kring detta än vad min läkare har som är inriktad på just fertilitetsproblem. Sant.

För det första så fick jag inga VUL vid mina två första Pergotimebehandlingar. Dubbeldosen resulterade i att jag blev överstimulerad. Heja.

För det andra så känns det som att de tycker att man är ett problem, att de bara vill skriva ut Pergotimetabletter och sen kan man gå hem. När jag ringde för ett par veckor sedan för att be om en tidigare läkartid eftersom min menstruation behagade komma tidigare än planerat fick jag blankt nej i luren. Jag behövde bara få en glutt i kissemurran för att se ifall cystan hade försvunnit. Men damen menade på att jag ska bara ha en läkare och eftersom hon var på semester fick jag snällt ställa mej i kön och vänta ytterligare en månad.

För det tredje så har vi nu blivit lovade att få Pregnylspruta. Det var jag som tog upp det från början, jag tror helt och fullt på att jag får ägg men att de inte fattar att släppa helt enkelt. Hon har varit tveksam men har nu gått med på det. När jag kom till apoteket för att hämta ut fick jag till svar att det var slut och att jag skulle meddela min läkare för att få ett annat slags preparat. Jag ringde KK och barnmorskan i luren lovade mej att ta upp det med läkaren.
Jag var på apoteket i ett annat ärende fem dagar senare och tänkte passa på och se ifall det hade kommit in något nytt recept. Icke då.

Nu har jag fått nog tänkte jag och ringde idag återigen till KK för att se vad de håller på med egentligen. Får prata med samma barnmorska som kom ihåg mej och hon säger att hon personligen gick in till min läkare för att meddela mitt ärende. Då hade min läkare bara sagt att hon har ingen ny plan för mej och att hon skulle fundera på hur vi då ska gå till väga.
Jag blir lite irriterad i luren utan att visa det och säger att det finns faktiskt en annan sorts spruta som heter Ovitrelle. Kan jag inte bara få recept på en sådan. Barnmorskan låter helt bortom flötet och undrar vad den hette nu igen. Jag berättar och hon skriver ner på ett papper som hon ska ta upp med läkaren.

Fan helvete jävla. Vad håller de på med? Kan de ingenting på min kvinnoklinik eller? Jag är så otroligt sugen på att söka till ett annat sjukhus. Kanske värt att få åka ett par mil extra!

söndag 1 april 2012

Lunch med en fin vän

Lunchade med en fin vän idag. Vi har inte träffats på jättelänge utan bara pratat i telefon. Hon har velat träffas ett tag nu men det har hela tiden krockat med varsina jobbarhelger, kidshelg-utflykter med mera. Hon har velat träffas för att berätta en sak för mej men när det drog ut på tiden meddelade hon det via sms.

Hon är gravid.

Jag är jätteglad för hennes skull. Men när jag fick reda på det kände jag direkt att jag kan inte träffa henne på den då planerade helgen. Jag är inte nog stark. Så jag hittade på en ursäkt.

Igår smsade hon igen angående en lunch idag och jag tackade ja. Det var riktigt härligt att se henne igen, alltid samma leende och härliga skratt. Och så magen - så otroligt vacker hon var! Bara rund om magen, inte ett gram extra på resterande kroppsdelar. V a c k e r. Jag mådde bra under de fem timmarna som vi hängde i affärer, lunchade och fikade. Det gick hur bra som helst. Även i bilen på hemvägen gick det bra. Jag tog det bra. Jag förvarnade min man att jag kanske ringer när jag åker hem (jag grät förra gången jag träffade en gravid vän) men jag behövde inte det. Jag klarade mej fint och jag är väldigt glad för min väns skull att det kommer en bebis om ett par veckor!

Men nu.

Den senaste två timmarna har jag fart omkring här hemma och varit rastlös, ångestfylld och inombordsledsen. Visar ingenting för min man men det märks så väl. Jag drar mej undan, säger ingenting och min rastlösa kropp visar att det tog. Jag kan inte stålsätta mej längre. Nu kommer känslorna. Alla på en och samma gång.

Helst vill jag bara ta kvällen.