måndag 25 juni 2012

Det ger inte med sig

Ush idag är det ingen vidare dag. Att det kan pendla så olika?! Vissa dagar känns det rätt okej, jovisst illamåendet kommer smygande någongång under dagen. Det går inte att missa, men det är inte på jättepåtagligt vissa dagar.

I helgen har vi varit på Öland och firat midsommar med min mamma och hennes karl. Mycket trevligt. Det var nog den första midsommar som jag har varit nykter på jag vet inte hur många år. Men jag är gärna nykter bara jag får vara gravid och få en bebis :)
Illamåendet kom och gick där nere, men inte så att jag fick knapra i mej Postafen. Det räckte med Sea-banden. Jag har haft dem på mej konstant, dygnet runt, sedan flera veckor tillbaka. Men igår när vi kom hem tyckte jag att de satt åt lite och tog av mej dem. Jag sov inte med dem inatt och det bet mej i röven kan jag säga! Jäklar vad jag har varit illamående inatt och imorse. Ja fortfarande. De åkte på fortare än kvickt och jag har en Postafen i magen. Vid 1 vaknade jag och ville kräkas så illa var det. Det är riktigt konstigt att det kan variera så pass mycket från dag till dag! Gick ner till köket och gjorde mej en smörgås, tände ljus och fokuserade på att inte kräkas över duken. Somnade om efter att ha legat och knölat i sängen någon timme. Vaknar nästa gång innan sex och upplever samma sak igen. Bara att knata ner och göra samma procedur som inatt.

Det känns som att någon står och försöker strypa mej. Det sitter i halsen. Nu när jag ordnade lite i köket och öppnade skåpet med soppåsen i fick jag igen den med en smäll igen. Fy fan! Så har jag inte upplevt det på flera dagar. Snacka om att det går i vågor.

Tur det finns Sea-band och Postafen. Nu ska jag lägga mej i soffan och slötitta på lite Friends. Om det är något ljud som denna kotte kommer känna igen när den är född så är det truddelutten till Friends! Jag och F klappar alltid i takt på ett ställe i melodin och vi skrattar alltid åt att jag har sån oerhört taskig taktkänsla. Antingen slår jag en gång för mycket eller i helt fel fart. De gångerna som jag har suttit ensam klappar jag på magen. Kotten, jag och Friends - it´s the shit! :)

Jag vill inte må så här under bröllopet!!

8 kommentarer:

  1. Har samma panik jag.. Kräkas i kyrkan är mardrömmen!!

    När är det ni gifter er nu igen??

    Vi håller tummarna :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha det vore något att traska in med en spypåse i näven :)

      Vi gifter oss nästa lördag :) Och ni?

      Kram!

      Radera
  2. Testa ta Postafen varje morgon oavsett hur du mår så det inte blir "toppar och dalar" utan håller sig på en konstant nivå då fungerar det bäst. Själv stog jag och kräktes på bron i morse :) Min gosse välte blöjhinken så locket for av och jävlar vad det luktade! Tur att ingen granne gick förbi :))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å vad härligt det lät hörrö! :) Jag upplever de sakerna varje arbetspass, men har lyckligtvis inte kräkts av det. Än.

      Kram

      Radera
  3. Jobbar du med blöjhinkar ;) Närå, jobbar du på dagis? Hur länge ska du försöka jobba? Jag skickade in Gravidpenning papperen idag och hoppas få beviljat. Fick det sist men det finns ju inga garantier...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja blöjhinkstömmerska ;) Nejdå men jag jobbar på ett äldreboende så det blir mycket nedre tvätt och byta inkontinensskydd om dagarna.
      Jag har tänkt att jag ska skicka in mina papper så fort jag får de klara. Eftersom jag är på ett boende med många dementa så är det en del hot och våld, plus att det är måååånga och tunga lyft.
      Om allt går bra kommer kotten i mitten på januari så jag har tänkt att be om HP from november. Det vore skönt att få vara hemma de två sista månaderna, jag kan tänka mej att det är tufft att bara stå och gå på mitt jobb med magen. Man skener ju hur mycket som helst på mitt jobb.
      Alla de andra har fått godkänd HP så jag är inte så nervös. Vad jobbar du med? Så tråkigt att inte kunna gå in på din blogg förresten :)

      Radera
  4. Ja då förstår jag att det är kräkvarning! Jag är sjuksköterska på ett äldreboende och även om jag inte jobbar på avdelningen så är jag ju mest där och då blir det både kiss och bajs och sår av olika slag.... Jag hade lika som du, första barnet beräknat i januari så jag gick på ledigt i slutet av nov. Perfekt att vara hemma och stöka hela december! Ingen julstress det året :) Den bloggen du inte kommer in på är nog min "vanliga"? Den är nerstängd för jag hinner aldrig skriva. Gravidbloggen heter www.mammasnart3.blogspot.com, testa där. Annars måste jag kolla upp det :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, ja nu kom jag in på den :) Tack! Ska bli kul att följa dej där.
      Ja det kan jag tänka mej, skönt att slippa härja loss med julstressen och arbetet samtidigt!

      Ta hand om er. Kram

      Radera