Klockor, lusseödlor och fina ord

Vi har en liten kille här hemma som är helt förtjust i köksklockan. Han pekar och pratar med den, kryper fram till väggen och ställer sig upp för att försöka ta den. Plockar vi ner den och ger den till honom kan han sitta länge och pilla och vrida och vända på den. Jättespännande. Likadant om vi är någonstans så ser han klockorna. Vi var i Grand Samarkand för ett litet tag sedan och det hänger stora klockor i centret, han pekade och vred och vände på sig så han skulle se dem. Helt fascinerad.

Igår fick jag för mej att vi skulle baka lussebullar, jag har gått och varit sugen på det bra länge nu. Så fort kidsen kom innanför dörren sprang de och tvättade händerna och tog på sig förklädena. Baaakaaaa!
De rullade fina S och gjorde stora ödlor, bajshögar, blommor, bajsande sköldpadda, små ödlor och ja ni hör väl vem som gjorde vad.. ha ha.

Noah: -Asså Siri, varför ska du ha ditt namn på alla?! Jag ska göra så alla i familjen får äta"

Eftersom kvällen snart blev läggedags hann de inte vara med när de skulle gräddas men fick lov att äta varsin innan skolan. När jag packade in bullarna i påsar/frysen la jag varsin på bänken så de skulle få ha med sig till

skolans mellanmål idag. I morse när jag kom ner i köket låg denna lappen på köksbordet.

Man blir ju bara för varm i hjärtat.