Jo, jag känner mej som en tönt. En naiv tönt som överanalyserar allt! Jag nästan skrattar åt mina egna fnatt där jag noga har punktat upp hur kroppen har betett sig eller hur mycket blod som har kommit. Va faan kom igen, tänker jag. Men samtidigt så är det min blogg, min bok, mina känslor och mina ångestkvällar. Det är jag. Det är vår bebisresa. Det är såhär det ser ut. För mej. För oss.
Jag ska nu lägga min lilla bok på ett speciellt ställe här hemma. Jag har en låda i ett skåp där jag lagt ett par andra saker, nämligen ett par bebiskläder i strl 56 som jag har sparat. Tanken var att de skulle ha givits till en kompis nyfödda bebis, men vår relation skar sig kan man säga och hon ville inte ta emot kläderna, så de har liksom bara hängt med. Jag kallar lådan för min bebislåda.
 |
| Fullkomligt älskar den lilla söta overallen med ugglemönster! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar