Vad håller jag på med?!

Jag ser att det fortfarande finns läsare som kommer in här. Å vet ni vad - jag är inte det minsta mindre kluven med dessa jäkla bloggar.. ha ha!
Jag har fått många fina mail från er där ute som vill fortsätta att följa mej/oss och det är hur kul som helst. Ni är så välkomna och jag blir helt glad i hjärtat av era ord. Många av er har samma väg vandrat eller är fortfarande mitt uppe i det och jag känner sådan samhörighet med er.
Jag har haft ca 40-50 stabila läsare här varje dag. Cirka 10-15 av er har velat följa med över till min andra blogg. Jag kan bara gissa... men är det så att ni andra inte vill gå ut mer era namn och därför väljer att inte följa den andra eftersom man måste dela ut sin mailadress?

Jag förstår i så fall. Men tycker samtidigt att det är synd. Jag skulle vilja ha med er samtliga, kunna förmedla och fråga och ge er lite hopp i allt elände. Man ska kunna få vara anonym om man vill, glutta in då och då och liksom inte behöva yttra ett pip om ens närvaro.

Det var ju därför jag valde att vara anonym, för jag vill själv kunna göra så och vill inte fläka ut med namn eller bild på mej. Det var ju därför jag startade den här bloggen.

Jag saknar Vår väg till en kotte-bloggen! Ärligt! Jag saknar er och jag vete faan hur jag ska göra med allt detta! Nej jag kan inte hålla på att köra två bloggar parallellt. Det är ohållbart och väldigt rörigt för min amningshjärna...hö hö..
Saken är att jag har ju valt att ha två bloggar för att kunna vara anonym och kunna skriva precis så som jag känner och mår. Nu när jag har blandat ihop mina bloggar till en så känns det liksom för naket att skriva typiska Vår väg till en kotte-inlägg på min andra blogg där mina nära och kära hänger. Jag känner att jag håller tillbaka med saker och ting å det känns inge bra. Jag kan inte skriva hur jag mår innerst inne eller hur jag tänker kring saker som händer i vår Vår väg till en kotte-världen!

Fan.

Aja nu har jag lagt över de senaste inläggen hit ändå. Jag vete tusan vad jag håller på med.. ha ha.