Två månader

Idag är lillkillen två månader gammal. Ja tin skener minsann. Nyligen var han en liten ihopknölad parvel men rätt som det var så vaknade han lång och hänger mer i tillvaron på ett helt annat sätt.
Han är verkligen hur kul som helst att le åt för han blir helt lyrisk, armar och ben far som hundan och han ger ett ordentligt leende tillbaka och gurglingarna avlöser varann! Vi kan sitta och göra ljud till honom och så svarar han med aaaaooo. Den leken kan man nog aldrig tröttna på för fy så gott det gör i hjärtat.

Sova är Truls favorit även att han har bra vakenperioder också. Han skriker inte för skrikandes skull utan det är som oftast vid hunger och trötthet. Det första ordnas lättast, när han är trött så kan det behövas vankas av och an en stund men jag måste ändå säga att många gånger har han ett par minuter där han kan illvröla av trötthet men så dimper han liksom över den där gränsen och somnar. Ibland har vi t.o.m lyckats få honom att somna själv i vagnen eller vaggan. Han ligger och filurar och rätt som det är så är det tyst.
Men självklart har han stunder då han är svårsövd och det tar betydligt längre tid!
Han sover 9 nätter av 10 i sin vagga men kan få ligga kvar i vår säng efter nattmaten just för att jag är lite egoistisk och vill gosa näsa med honom. Bästa - helt klart!

Han håller på sina 3-4 timmars måltiderspauser men kan vissa dagar vilja ha tutten varannan timme lika så som att klara sig upp emot 5 timmar. Nattetid är det 1-2 gånger beroende på när sista slurken gavs. Inatt åt han t ex vid 21:30, 02:00 och 05:30.
Kräkningarna har minskat drastiskt! Riktigt skönt! Han hetsäter inte lika mycket längre + att mjölken har troligtvis stabiliserat sig för det sprutar inte längre rätt ut när jag ska ge honom.
Magknipen har också minskat, jag slutade med Minifomdropparna för en vecka sedan och det blev ingen drastisk förändring så nu kör vi bara med Sempers droppar. Magen har ändrat sig däremot efter droppavslutet, han kunde tidigare lägga flertalet lass om dagen och ofta efter måltiderna. Hela helgen har varit lassfri, märkligt att det kan ändra sig så men det är tydligen heeelt normalt. Det kömmer desto mer när det väl kommer.. det har vi nu fått erfara. Ut måste det ju någon gång. Den som spar den har.

Han gillar att sitta i babysittern och slår med full kraft på gymmets leksaker, blir lite rädd och tjongar till en gång till, tycker det är kul och ger ifrån sig välmåendeljud och spänner med hela kroppen. Han ser för kul ut när han kommer igång och kan sitta där ett tag när jag lagar mat eller liknande.

Nacken blir mer och mer stabil och han slänger inte med det lika mycket i magläget. Likaså håller han huvudet stabilt en kort stund när man bär honom eller han sitter i famnen.
Senaste dagarna har han börjat dregla och han blåser bubblor som kidsen säger. Han har även fått smak på sin högra hand, den gnor han med i munnen och kan sitta och suga och slicka på.