Förresten, jag hade fått ett mail häromdagen på Familjeliv. Minönskan heter jag där, för er som inte har kommit hit via den menar jag..
Vad tycker jag om det här då?
Jo, det är ganska fult att gå ut med en sådan sak, det är ju inte bara den ena familjen i hela kalaset som ingår i konceptet. Det är ju den andra biologiska föräldern och dennes eventuellt nya partner också. Om jag och min man skulle tacka ja till en sådanhär sak, det ska vi ABSOLUT inte göra, så måste ju den andra föräldern godkänna det hela. Vår relation fungerar bra, men i de familjer där det inte fungerar bra då? Det hade ju varit som att starta en pajkastning på bästa sändningstid i tv! Och vilka förlorar på det? Vilka blir lidande av det? Inte är det den ur tv-vinklade elaka föräldern utan det är ju självklart barnen! Ska inte den andra biologiska föräldern få en åsikt med i det hela, det är ju faktiskt dennes barn som hamnar i tv. Personligen så skulle jag inte vilja att skulle ske om vi låtsades vara i omvända roller..
Det där är en otroligt känsloladdad mark att ge sig in på. Okej att familjer ställer upp i Familjen Annorlunda till exempel, den gigantiska biologiska fotbollsmannafamiljen har ju alla varit delaktiga och ingen bredvidsittande blir lidande. Alla är med i gamet så att säga. Men i den här serien så visas det från ett annat perspektiv. Nog för att det är bra att visa upp att det inte är en dans på rosor eller att det faktiskt kan fungera på ett optimalt och väldigt bra sätt, men det visar ju ändå inte hela bilden tänker jag. Barnen har ju faktiskt TVÅ familjer. De har en familj hos mamman och en familj hos pappan.
Så fort jag läst mailet (fick faktiskt läsa det ett par gånger för att jag skulle förstå att det nog verkade ärligt) så hade jag god lust att radera det. Varför i hela friden skulle jag vilja vara med i tv. Varför skulle jag vilja visa upp min familj i tv. Hade jag varit så kändiskåt så hade jag ju sökt till Big Brother!
Tack men nej tack - ingen tv-serie för oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar