Stanna tiden

Jag kan under dagen ha massor i huvudet som jag vill få ner här på bloggen men som försvinner puts väck när jag väl sätter mej ner! Det är så mycket som jag vill minnas och kunna gå tillbaka till att läsa sedan! Det är så mycket som jag är rädd för att man inte kommer komma ihåg! Jag vill stanna tiden ibland och bara njuta av vår lille son och hans underbara charm som han bär med sig. Det gör jag såklart, jag njuter och sitter ibland bara och tittar på honom.. men jag vill att han ska vara så här liten och fin länge.. LÄNGE..

Han är så fin, så god och så rolig att ha å göra med. Han charmar brallorna av oss med sitt vackra leende som han bara smäller opp när man får ögonkontakt med honom! Han ser ut som en liten kines när han ler med hela ansiktet! På morgonen efter amningen ligger han med bara blöja på sig och vi myser en stund. Han stoppar in sina händer och fingrar i sin mun och ligger och smackar så gott så. Det är verkligen hans grej.

Något som också är hans grej är hans läten när han är trött. Han gnyr och morrar fast med välbehagsljud. Han ligger på sidan på mitt bröst, gnor in huvudet i en spydyk, snuttar på en napp eller ett par fingrar och så låter han så där gott som bara han kan. Han njuter verkligen av den stunden och det gör mamma också! Oj så gott det värmer i hjärtat!

Han badar cirka 2-4 ggr/vecka och gillar det ordentligt. Han sparkar som bara den, ler och är skitlycklig! Han blir så len och go efteråt och dagen efter, hans små händer är så lena och mjuka. Hans fötter är varma som kaminer emellanåt så tjocka strumpor är inte att tala om utan de tunna används istället. Jag älskar att gosa med hans små fötter, titta på hans rynkor på fotsulorna, de små tårna och mjuka hälarna. De är så oanvända och har så många steg att gå framför sig. Tänk vad de ska vara med om. Vart ska de gå? Tänk när han tar sina första steg här hemma i huset.. när vi få höra hans barfotaklamp på trägolvet i vardagsrummet eller på klinkersen ute i hallen. Hans små steg som följer efter oss andra i familjen.

Just nu ligger han och sover i vagnen under trappan. Jag ammade honom i soffan och sedan somnade han så fort jag la ner honom. Han har sedan han var litenliten legat på sidan när han sovit. En spyduk måste ligga under kinden, han har nappen i munnen och ett täcke eller filt runt om sig. Samma stil varje gång.
 
Tiden går för fort.. kan någon stanna den?!