torsdag 4 april 2013

Torsdag

Ingen dag är den andra lik men lite rutiner eller tider finns det allt. Här kommer ett exempel på hur en dag kan se ut sedan den lille kom..

Vi börjar med igår kväll.
Truls fick sig ett kvällsbad vilket alltid är lika uppskattat, han ler med hela ansiktet, skulle han inte ha öron så hade smilet gått runt hele hövvet på´n, och sparkar med benen. Han har den senaste tiden blivit extra snuttig om kvällarna, han äter inte under längre tid men tar sig däremot gärna en extra omgång efter en stund igen. Runt 20 somnade han i vagnen och när jag gick upp vid 23 tog jag med honom och han åt en slurk innan han somnade i sin vagga. Han har ärvt sin fars kroppsvärme, ungen har fotsvett till och med!?, så han har bara ett påslakan innehållande en tunn filt över sig. Babynestet börjar nu bli lite litet men han gillar det verkligen, nära inpå och tätt ska han helst ligga. När han vaknar har han alltid bökat sig neråt i vaggan och ligger hopknölad i babynestets nederkant. Vi kan fortfarande inte ha den spelande sängmobilen ovanför för den är skitläskig! De där djuren som ler sådär äckligt mot honom medför bara en stirrande panikslagen unge. Å när de åker runt, runt, fy sjutton, fan de är redigt livsfarliga ..
Inatt vaknade jag vid 04:30 av en täppt och hungrig kille, han fick näsan rensad, ny blöja och mat i magen. Efter nattmatningen är han alltid skitglad, han ler, pratar mycket och är hur go som helst. Frank brukar inte vakna av oss. Jag la tillbaka honom i vaggan och höll min arm hos honom så han kunde ligga och pilla på mina fingrar en stund och innan han somnade gott igen.
Vi är verkligen bortskämda nattetid. Jag skäms nästan när jag säger att vi har aldrig varit tvungna att gå och bära på honom om nätterna eller att han skriker när han är vaken! TVÅ nätter på dessa två månader har han varit orolig och skrikit, den första var på BB när han låg under värmelampan och var förbannad och den andra var andra natten hemma, då kom Siri upp till oss och berättade för oss att Truls faktiskt skriker! Enda gången som någon av barnen har vaknat nattetid på grund av Truls!
För han skriker inte om nätterna, han ligger och bökar, suckar, stönar och stånkar där i vaggan. Nä, snällare unge får man leta efter tror jag...

Vid 07 kom Frank upp och sa hejdå innan han skulle åka. Truls sov gott, nerknölad i vaggans nederdel, liggandes på sidan med händerna knäppta under hakan och öppen putande pussmun. Vi satt och tittade på honom en stund och blev helt gråtiga i hjärtana av hur fin och go han är vår lille son. Detta lilla barn. 
En halvtimme senare öppnade han sina blå, han fick mat och vi gick upp. Jag satte honom som vanligt i sin babysitter i köket medan jag blandade till morgondrinken och åt frukost.
Innan har han tjongat till leksakerna rent reflexmässigt som hänger på gymmet över honom så de har fart som hundan framför honom men sedan igår har han varit mer lugn i rörelserna. Han är mer fokuserad och man kan redigt se hur han tittar med ett helt annat intresse i blicken, som att han vill ta tag i leksaken men inte kan få handen att utföra det fullt ut. Han nuddar leksaken men får inte till det helt.
Så fräsigt att se hans nya nyfikna blick.

Men det är tröttande att sitta där för länge, underläppen åker ner till Kina så förmiddagsvilan kommer rätt snart, idag la jag honom i vagnen i hallen vid halv 10, sa godnatt och stoppade om honom. Han bökar som oftast en del innan han kommer till en bra sovposition. Han gillar inte att sova på rygg, varken i vaggan eller i vagnen, det går bara bra på promenaderna, utan vill ligga på sidan och allra helst som en ostbåge! Jag förstår inte, ungen kan inte ha några nackkotor, för han ligger på sidan och putar ut med rumpan och drar huvudet bakåt jättemycket! Det ser väldigt obekvämt ut men han lägger sig själv så och då sover han som allra bäst! Eftersom han är van vid sitt babynest så vill han gärna ha det tätt runtom sig, ett täcke blir bra stöd runt honom och han vill ha en spyduk under kinden som han kan gosa in sig i. Dessa spydukar/tröstfiltar.. de är överallt och ingenstans!

Sedan en vecka eller nåt har han gått med på att somna själv. En, två, sjutton gånger får vi gå och stoppa in en utspottad napp men han somnar faktiskt själv de allra flesta gångerna. Ibland tar det längre tid och ibland går det på ett par minuter. Nappen vill han bara ha som tröst, står man och tittar på honom när han precis håller på att somna så spottar han ut den vid ett visst läge och somnar lugnt och gott. Han brukar sova 1-3 timmar på förmiddagen. Det är helt olika från dag till dag, igår t ex var det inte så länge men han sov däremot hela 5 timmar utomhus på eftermiddagen, från 12:30-17:30.

Idag ringde matklockan vid 11:30 och sedan chillade vi lite här hemma innan det var dags för dagens happening - morsans musbesiktning. Yeah! Frank hämtade oss vid 13:30 och vi for opp till Mödravården. Han satt som ett ljus i väntrummet till en början men bestämde sig snart för att vilja ha lite mer mat. Det var första gången som jag ammade offentligt tror jag.. ja.. jo.. Jä jä folk har väl sett lovvikavantar tidigare.. Lagom till att han var klar kom min barnmorska och ropade in oss. Det var väldigt roligt att träffa henne igen och få visa opp den lille filuren som vi har lyssnat på så många gånger med hjärtdopplern. Här är han ju!! Lite märkligt att sitta på britsen och ta blodtryck utan att lyssna på en bebis hjärtljud..
Vi pratade igenom ditten och datten och sedan var det dags för det stora provet, trodde jag. Men inte behövde jag knipa på beställning. Snopet. Som jag hade laddat hele dan. Kniip. Kniiiip. Supersmå.. supersmå..eller hur var det den där tanta på teve sa...?
Musen mår finfint, jajemen ho fick stort godkänt. Så ni slipper ligga och fundera över det menar jag. Musslan slöt sig igen så att säga - det trodde jag då faan aldrig när jag fick se na i spegeln på BB två dagar efter förlossningen. Har ni sett tavlan Skriet?! Åh helvete, var väl ungefär min tanke.
Men det rättar till sig, det drar ihop sa och det ser inte ut som en sönderskjuten babianröv efter ett tag.

Minipiller hörrni. Jag. Skydda mej. JAG!? Jomenvisstserru. En aningens skev tanke bara att man ska pilla i sig en tablett vareviga dag för att inte riskera att föröka sig ännu mer när man i självaste verket har en diagnos som säger att det försvårar en graviditet och när jag inte har haft egen ägglossning på jagvetintehurmångaår och inte har haft skydd mer än kondom i början av förhållanden på jagvetintehurmångaår så jomenvisst kör på då hit med kartan. Jag borde nog ha haft en punkt i den där meningen.

Nu gjorde jag det igen. Jag skende rätt ut i skogen med orden istället för att koncentrera mej på linjen. Inläggslinjen. Flum o dum.

Jo. Musen gick igenom besiktningen. Där var vi. Lagom till att vi kom hem från sjukan passade jag på att söva Truls genom att ta en promenad runt stan. Vi trippade på där i solskenet och kikade på lite vårskor. På hemvägen handlade jag grillat för att inviga att våren nu äntligen är här!! Truls sov ute i vagnen så jag passade på att dra fram grillen och förbereda den till Frank kom hem. Vi satt på framsidan och njöt av vår första grillning! Kvällsolen värmde fram till 18:30, lagom till att Truls vakande så vi packade ihop vår Barbequefest och gick in.

 När han sedan var nytankad passade jag på att åka till affären för veckans kylskåpsfyllning. Alltid lika gott att kunna ge sig iväg dit på egen hand samtidigt som det känns lite naket. Glömde jag byxorna-känslan infinner sig. När jag stod och velade mellan vilken ostsort jag skulle ta ringde telefonen och Frank meddelade att grabben var snuttig. Kom hem, typ. Jag roffade åt mej det viktigaste på listan och satte plattan i mattan. Och kopplade fast mej igen. Det är lite som att fylla på batteriet på Iphönen i dockningsstationen.

Ja, kvällstid är han som sagt lite extra snuttig så det blev både en och två gånger till innan han kunde stänga igen sina blå ikväll. Ikväll var det ingen somna själv till ro till en början. Han skrek och var redigt förbannad där i vagnen. Jag tog upp honom och kopplade honom till tutten men då vände han helt, log med hela ansiktet och pratade på som bara den. Sicken filur. Han somnade dock själv en stund senare efter att vi hade lekt stoppa-i-tutten-leken sjuttioåtta gånger.

Frank sitter i soffan med chips och öl. Jag ska bryta sönder bitar ur min Schweizernöt-kaka och göra honom sällskap. Barnmorskan tyckte idag att jag var smal och undrade vad jag väger. När jag svarade att jag har gått ner alla mina gravidkilo undrade hon vad jag har gjort dessa 9 veckor.
Promenader och amning verkar ha en jäkla effekt med tanke på hur mycket godis jag stoppar i mej! 


Kan man amma tills man är pensionär?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar