En gåva

Klockan är strax över åtta och jag kan inte sova. Sitter nere i köket och har fått i mej morgondrinken och en fralla som jag bakade igår morse. Jag har som vana att baka frallor de helger jag är ledig. Barnen eller rättare sagt det ena barnet älskar dem. Den andra vill ha de gamla vanliga runda smörgåsarna från affären.. ha ha. Färska frallisar på lördag morgonen ska det va´!

Imorgon bitti befinner vi oss på sjukhuset vid den här tiden. Förhoppningsvis så har det inte dragit ut på tiden utan jag ligger på britsen och har kall gelé på lilla magen. F sitter bredvid och håller mej i handen. Vi får äntligen se vårt barn igen! Längtar!
Självklart har jag gått igenom många hemska tänkbara senarion men jag känner mej ändå väldigt lugn inför detta! Jag har en god magkänsla. Igår kände jag små små buffar vid ett par tillfällen och jag kan inget annat än le från sida till sida av att äntligen få känna vår lilla bebis där inne. Fatta vad männen missar mycket! Nog för att de kan känna på utsidan längre fram men vilka privilegium vi har som kvinnor att få uppleva en graviditet och en förlossning. De står bredvid och "ser på" men kan inte förstå eller sätta sig in i den känslan! Det är som jag alltid har känt inför andra som har lyckats bli gravida, jag har varit så otroligt ledsen just av den anledningen - tänk om jag inte får bära mitt barn. Tänk om jag inte får vara med om en förlossning ( som jag ändå är livrädd för ;) men ni förstår nog vad jag menar.. )

För hade det inte på något sätt fungerat så tror jag att vi hade försökt få bli föräldrar genom adoption. Vi pratade lite om det under behandlingarna. Hur det kunde se ut om det verkligen inte tar sig på något sätt. Eftersom jag inte har något eget barn så betyder det massor för mej att få bli mamma så visst fanns adoption som en önskan. Helt klart. Jag har haft det i tankarna i många år, att går det inte genom biologin, om inte det där jävla bi:et hittar sin jävla blomma så vill jag adoptera! Själv om jag är singel eller tillsammans med min blivande livskamrat!

Att få bära ett barn i magen är en stor gåva som alla ska ha rätt till att få göra. Det borde inte finnas sådana problem! Det borde vara sådär enkelt som biologi-läraren berättade i skolan. Det borde bara finnas ett bekymmer just med sex-biten: Att man inte får glömma att skydda sig om man inte vill ha barn just nu. Det är ju den enklaste saken i världen - iallafall om man frågar de som inte ens har räknat dagar! Det borde vara så för alla som har en barnönskan!

Att man som kvinna får uppleva det här med graviditet  i n n i f r å n  så att säga, det är en gåva och den ska man ta vara på. Jag hoppas att alla som önskar sig ett barn får ett barn och får uppleva allt med mage m.m Jag har bara kommit halvvägs så jag kan inte säga hur det kommer kännas framöver eller förlossningen och så, men det lilla jag har i mitt bagage hittills är otroligt stort för mej och för oss som första gång tillsammans.
Att imorgon få se kotten igen får mej att le. Från sida till sida. Vi håller tummarna för att hon/han mår bra - det är självklart prio ett. Och så hoppas vi att vi kan få veta om det är en snopp eller snippa. Jag vill så gärna börja kalla den för sitt tänkta namn.