tisdag 7 augusti 2012

Första brevet till mitt barn

Till mitt älskade lilla barn.

Om du visste vad jag har längtat efter att få bära dej med mej. Att äntligen få bli mamma till just dej.

Jag har i många år velat ha barn och när jag träffade din pappa för 2 och ett halvt år sedan kändes det alldeles rätt att försöka få dej. Äntligen, ä n t l i g e n, finns du där i din lilla bubbla. Vi har sett dej många gånger redan, trots att du bara har funnits i 17 veckor. Första gången såg mamma och pappa dej när du bara var 6 mm stor. Men oj vad ditt hjärta tickade på fint! Det var lycka. Mamma grät och pappa var otroligt stolt över att du nu fanns.
När du hade varit i magen i 11 veckor såg vi dej för tredje gången. Jag var jätteorolig över om du skulle må bra och om du skulle lyckats hålla dej fast inuti min kropp. Jag skakade så rädd vad jag och jag vågade inte titta på ultraljudsskärmen, istället tittade jag på din pappa som hela tiden höll mej i handen. När barnmorskan sa att hjärtat tickade finfint så rann tårarna otroligt mycket och vi fick en jättefin stund tillsammans att kika på dej. Du skuttade omkring, snurrade på dej jättemycket så barnmorskan hade problem med att få en bra bild på dej. Din lilla vilding!

När mamma och pappa gifte sig fanns du i magen, 12 veckor gammal. Du var med oss hela tiden då mammas och pappas kärlek gjordes till något extra fint och stort. Dagen var jättevacker. En vecka senare drabbades jag av en blödning och vi trodde det värsta. Vi var så ledsna och rädda att vi nu hade förlorat dej vårt älskade lilla frö. Efter ett par timmars väntetid fick vi äntligen veta svaret. På ett sjukhus i Norge träffade vi en jättebra läkare som visade oss hur fint du sprattlade runt i magen och hur nöjd du såg ut att vara. Oj vad du skrämde livet ur både mamma och pappa. Vi grät jättemycket när vi fick veta att du mådde bra och att du hade hållit dej fast ordentligt!

Älskade lilla vän vad vi längtar efter dej! Vad vi undrar om du är en flicka eller en pojke. Jag tror att du är en liten son medan pappa tror att du är en liten dotter. Vad du än är så älskar vi dej redan och har valt ett namn till dej.

Mitt älskade barn.

/ Mamma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar