Jaha..

Först var jag glad för deras skull. Sedan sjönk det in vad som hade hänt. Jag grät och kunde inte sova inatt på grund av det. Idag har många tårar fallit.

Min mans x väntar också barn. 1 månad efter oss. Det gick som en dans för min man och henne att bli gravida med deras två barn och även nu behövde hon och hennes nya inte lägga någon energi på det. Det bara sker. Helt enkelt.

Saken är att hon reagerade snorkigt mot oss när hon fick reda på att vi väntar barn. Hon har inte ens gratulerat mej. Sedan går det ett par veckor och hon ringer min man och berättar med glad ton att hon väntar barn strax efter oss. DÅ är det helt plötsligt en annan sak! Då är det något bra! Hon frågade om vårt var planerat och min man berättade hur det har varit, behandlingar och undersökningar och all pärs.

Fasen jag bara gråter. Jag som har känt mej innan som en urusel kvinna som inte har kunnat ge honom ett barn lika lätt som hon har gjort har nu fått min glädje att minska lite. Det är som om hennes/deras lycka har överskuggat vår. Det är DEM som har lyckats och det är DEM som är gravida.

Jag är bäst på att jämföra och få mej själv till att må dåligt av det. Jag vet att de fick barn som en fingerknäppning och att deras förlossningar gick snabbt och smidigt.
Detta får mej att känna mej som en skit. Att jag inte har kunna tidigare, att jag har haft svårt för det "enklaste i hennes värld" med mera. Ska vi nu också gå parallellt med varandra i denna graviditet och jag kommer se hennes stolta fejs så..

Och det värsta av allt, ska vi hamna i samma föräldra-mammagrupp?! Jag vet inte hur de skuffar ihop folk men det kan ju faktiskt vara så att vi hamnar i samma gruppering. Denna staden är inte så stor så det känns som att de sammansätter de paren som väntar barn ungefär samtidigt. Fan. Jag tänker inte sitta där på en utb. eller kurs med henne och hennes sambo bredvid. Jag kan inte sitta där och slappna av och tänka på OSS istället för att tänka på hur min man och hon hade det eller hur det har suttit där en gång i tiden. Jag kan inte vara i samma grupp helt enkelt.

Å att hon inte ens har gratulerat mej känns förjävligt faktiskt. Det är sån otrolig skillnad tydligen.