onsdag 26 september 2012

Barn och vatten

Jag mår bättre och bättre. Det var skönt att reda ut lite saker med psykologen igår. Det var skönt att prata med F på kvällen. Jag vet var han står och han vet var jag står men det är ändå skönt att prata om vår resa och vår framtid. Vi vet vad vi vill och vi har kämpat för att komma dit. Ingen utav oss har varit med om en sådan här resa tidigare. Det är nytt för oss båda och det har stärkt oss som personer och som par.
Om 1 ½ vecka är det ett nytt möte inbokat med psykologen. Hon ville att även F skulle följa med då och det var helt okej för honom.

Om mindre än en timme ska jag vara färdig och ombytt för min första vattengymnastik på sjukhusets rehab. Det ska bli spännande att se hur det är. Igår var vi i stadens simhall med barnen, vi startade med det för ett par veckor sedan för att barnen ska ha ytterligare en veckoaktivitet. Det är ju träningar på annat håll också men kul att göra något som familj. Det var himla mycket barn i bassängen och jag var lite rädd att någon skulle råka sparka mej i magen så jag satte mej i en vilostol en tag. Det var en och annan familj med småbebisar där och jag såg för mej vår utökade familj nästa år. Vi kommer hänga i simhallen många gånger eftersom det är cykelavstånd dit och det är en bra sak för barnen. De lär sig få respekt för vattnet och vågar mer och mer. Igår började bonussonen leka med en kille direkt när vi kom dit och de skuttade runt på madrasser och hoppade från kanten så de kom under vattnet om och om igen. För ett halvår sedan var han mer försiktig utav sig. Råkade han komma under vattnet eller om madrassen svajjade lite så blev han rädd. Efter simskolan så är han en hal fisk som är överallt och ingenstans. Bra! Man ska veta sina begränsningar och simkunskaper men ändå våga och lita på sin kropp. Att vi åker varje barnvecko-tisdag till simhallen gör dem bara gott!

Vattengympa var det. Bäst att packa väskan. Muffen rakade jag igår. Än så länge är det inga problem men jag kan se svårigheterna som kommer senare. F är redan inbokad som rakmästare.. ha ha..

3 kommentarer:

  1. Haha, jag rakar i blindo.. Man ser ju inte ;) Mannen får nog rycka in snart!

    Skönt att du mår bättre!! Kram

    SvaraRadera
  2. Jag tänkte maken skulle få raka på slutet men jag var så rädd att han skulle råka skära mig att det blev en skräckupplevelse :) så det blev första och enda gången... Raka i blindo funkar bra, man slipper ju se resultatet oxå!

    SvaraRadera
  3. I blindo låter ännu läskigare, känns som man riskerar att slinta och raka bort ena blygdläppen..! Fy hemska tanke :O)

    Kan tro att det är skapligt nervöst att låta någon annan raka ens ädla delar. Jag har skojjat om att få raka F´s pung bara för att få testa på..haha. Men han släpper mej inte till det! Helt förståeligt men jag tror ändå att jag kommer be honom (hota?) att hjälpa mej sedan när jag inte vågar raka i blindo längre!

    SvaraRadera