onsdag 19 september 2012

Knak - knak - knak

låter det när jag går. Vid varje höger fotsteg knäpper det till i bäckenet. Läskigt ljud. Att gå utan bälte känns läskigt, det är mer stabilitet med.
När jag igår var på jobbet för att lämna sjukintyg till chefen fick jag goda ord från mina arbetskamrater. De var glada för min skull att jag ska få vara hemma lite och ta det lugnt. De har sett på mej att jag har haft det kämpigt, dels med bäckenet men också rent psykiskt. Skönt att ha deras ord i ryggen.

Idag har jag inget bestämt på schemat. En promenad blir det i alla fall. 2 kilometer har jag ju klarat innan och jag vill helst hålla fast i det trots att jag får ont utav det efteråt. Men nu har jag ju chans att ta det lugnt resten av dagen! Bara för att jag har foglossning och är sjukskriven kan jag ju inte sitta/ligga hemma i soffan hela dagarna. Det gör ju ont vare sig jag går, står eller ligger så bättre att hålla igång lite tänker jag..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar