Den första perioden var kantad av så mycket oro i kroppen och illamående och yrsel och jag vet inte vad. Viljan att kräkas fanns men jag kunde inte. Bra det för vem v i l l egentligen kräkas när man väl gör det? Hur skulle det gå och hej och hå..
I den andra perioden fortsatte oron, den eskalerade och foglossningen satt som ett frimärke på röven. Ont, ont, ledsamt, jobbigt på jobbet och hej vad det gick uppåt och neråt.
Nu i den tredje perioden har foglossningen minskat väldigt mycket, jag känner fortfarande av den men det är inte alls samma sak. Jag kan röra mej rätt bra hemma utan att halta omkring, jag kan ta mej upp och ner i trappan utan större bekymmer ( de första gångerna i alla fall ) och jag kan då och då ta en promenad ute. Att sitta länge i en bil är däremot kinkigt, när vi åkte till Jönköping i helgen var det en redig pärs på kvällen. Oftast märks det ännu värre efter ett tag.
Men i det stora hela så mår jag riktigt mycket bättre nu den sista delen. Jag känner mej mer tillfreds, jag har släppt på oron jättemycket, nu känner jag mej säker och fullt redo på att föda barn om ett par veckor, jag längtar faktiskt till förlossningen - galet!
Jag har landat i den stora omställningen som vi har framför oss. Den kommer förvisso bli helt kaosartad när vi väl står där med en parvel i famnen och ska gå från fyrmannafamilj till femmannafamilj. Omställningen kommer slå igenom stort då men jag menar nu innan, förberedelserna inför vad som komma ska. Jag känner mej lugn och harmonisk. Frank kanske inte alls håller med.. ha ha..
Sex veckor kvar, han får vara kvar åtminstone fyra sedan är han mer än välkommen! Jag längtar tills vi har lillebror här hos oss. Jag längtar till de små stunderna som när han kommit ut och vi får se honom första gången, har han hår? Vems näsa har han?, amningarna, när Noah och Siri får komma och hälsa på på BB, att få se Noahs och Siris ögon när de träffar lillebror. Jaglängtar till vi kommer hem och inte längre bara är vi två den ena veckan, jag längtar efter att få se Frank ligga med bar överkropp med lillebror på bröstet, att få snusa i min egna bebis nacke...
jag längtar så efter att få bli mamma..!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar