onsdag 17 oktober 2012

Ligg en bit ifrån men kom hit med foten

Många gånger har jag läst artiklar kring sovställningar och när vi hade lagt oss igår och jag hade bökat mej till någorlunda bekväm ställning med kudde under mage, mellan benen och låg på sidan med ryggen mot Frank kom vi in på just liggandet. Hur vi ligger.

När vi sover alltså.

Samtidigt som vi är rätt lika i det så är vi olika. Jag kan ligga och vrida och vända på mej till fan där nere avlöser medan Frank har en OnOff-knapp och kan somna mitt i en mening.
Lika är vi på det planet att vi är båda närhetssökande. Sitter vi i soffan så utnyttjar vi ena hörnet istället för att fläka ut sa var och en i varsin ände. ( Eller där har jag lite fel. Senaste tiden så gör vi faktiskt det, jag behöver plats att kunna ändra på mej allt eftersom...) Men i grund och botten är vi lika och ligger nära. 

Det märks också väldigt tydligt när barnen är hemma. De är likadana. Helst vill de sitta så nära de kan och det slutar oftast med att vi alla fyra ligger/sitter nästintill på varann i ena hörnet av soffan. Soffan är stor och familjemedlemmarna många och fler blir det, men jag tror det kommer se likadant ut nästa år också.. Något av barnen kryper gärna tätt intill, drar upp baksidan av tröjan och vill ha ryggkli. 

I sängen ligger vi gärna sked och har det sådär kärleksfullt och mysigt en stund ( när ska smekmånaden gå över? ) innan vi kommer till punkten att nu ska vi sova. Oftast ligger vi då med ryggen mot varandra. När det är sovdags så vill båda ha spaceoch har varsitt täcke. Dels är Frank så bövla varmblodig att han knappt använder sitt och jag vill ha mitt egna för jag fryser oftast och vill böka in mej i det, dra upp det till halsen, in med fötter och händer och helst snurra det under fötterna också. Så att ingen inbrottstjuv kan bita tag i mina fötter/händer menar jag. För det brukar de ju göra..
Men samtidigt så är vi ju beroende av att känna närhet. Likförbaskat liksom. Antingen så bökar han in sin fot under mitt täcke eller tvärtom så att vi åtminstone har kontakt. Vi kan också ligga ganska nära varandra med ryggarna så att rumporna ligger mot varann. Det sistnämda sker inte så ofta för det är lite svårt att få till stoppet av luftinsläppet vid nackarna.. Gudbevaremaväl om det kommer in kalluft sär jag bare..
Oftast blir det närkontakt med foten eller att jag/han har handen mot den andre. Lite som att känna: Ja men där är du ju.  

Jag googlade lite på det här idag för att återuppta artikeln kring detta och fann en bra beskrivning på det hela.
På eDarling hittade jag en riktigt bra beskrivning på hur just vi sover. De har tagit upp fyra olika: Frihetsälskarna, Det skedande paret, Den ouplösliga enheten och Cirkeln - närhet och avstånd.

Cirkeln - närhet och avstånd:
Par som sover i en ”cirkel” kan vid första anblick påminna om frihetsälskarna, eftersom att de sover med ryggen vänd mot den andra. Men det finns beröringspunkter, exempelvis att era fötter snuddar vid varandra. Ni vill vara säkra på att den andra finns där, men har samtidigt ett behov av frihet i relationen och utvecklas ständigt.

Hur sover ni?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar